Först- jag är inte missnöjd med jobbet på Djursjukhuset, tvärtom! Det är också ett drömjobb! Kanske lät jag missnöjd i föregående inlägg, men det är absolut inte så. Och snacket om antal dagar och återhämtning har jag pratat med chefen om, och alla vet om min kapacitet där, så det är inte heller något gnäll även om det kanske lät så :) Jag är supernöjd, men saknar ofta hästlivet med all dess utevistelse och kanske mer flexibilitet kring tider osv.
Hursomhelst. Nu är jag (vi) i Skellefteå och jag är på uppstartsläger för vuxna på ridklubben här. Ridkurs kvällstid, i dagarna tre. Första dagen gick bra, igår gick åt helvete. Vi tränade mycket sitvärtsövningar och min sits blev prövad och ja, jag kan tydligen inte använda min högersida. Inte så konstigt kanske, men nu måste jag träna-träna-träna att våga släppa ner högerbenet. Jag red avsevärt bättre i vänster varv, med fin ställning osv.
Andra bra grejer är att jag rider med mjuk hand och bra balans och kroppskontroll. På rakt spår då, obviously ;) Men ett stort problem jag känner är ju också att jag hann få sådan PRESS på mig, bara till dag 2; jag såg inte längre på det som något lattjo utan prestige att göra allting rätt, precis på sekunden. Ridläraren påpekade hur "superfokuserad" jag var, och även att hon tycker jag är bra för att "bara ridit i skogen". Men äh, kom igen- jag kände mig som ett enda bensprattel med noll kommunikation mellan över- och underkropp, haha!
EN tröst, ok? De i min grupp har samtliga ridit på ridskola sedan 90-talet samt i ungdomsåren givetvis och två är egna hästägare. De fick också tips, idéer och påpekanden om sitsen osv. Ok.