Hur aktivera en storstadshund?

Vår "lille" stjärna Lukas är duktig på att springa och att dra. Det vet vi. Han var värdelös på att skritta (promenera) när han kom till oss- och i koppel ville han absolut inte gå fint. Han är störtskön och lugn inomhus men utomhus kan han explodera av jaktlust och -instinkt. STARK är han också.

Min uppgift/intresse ligger mest i vardagslydnaden samt långpromenader vilket iofs rymmer mycket av vardagslydnaden men jag glömmer att vidga hans perspektiv! Vi bor i ett bostadsområde mitt emellan city och landet. Skall jag till stallet tar det en halvtimme att gå åt ena hållet och skall jag till citykärnan tar det detsamma åt andra hållet. Om jag då skall ta en halvtimmes promenad- gissa åt vilket håll jag går då? Just det! Vi promenerar mest i skogen; på stigar, runt träd, på gångvägar, bland små hus, längst vattnet eller bland bekanta byggnader. Sällan är vi i city- för vad skall vi göra där liksom?

Gibson & Semla är uppväxta med citypromenader typ dagligen och skogspromenader 2-3 gånger/veckan tills vi flyttade hit till huset vill säga. Socialt begåvade och mogna ;) Och idag tog jag med Lukas på långpromenad till stadsbiblioteket för att leka in lite cityförnuft i bebishjärnan!

Jepp, han klarade att koppla av på parkbänk. Perfekt - CHECK!

Han hoppade över alla cykelställ och satte sig på mitt kommando trots att hund gick förbi. Perfekt - CHECK!

Han kunde sitta (nääääästan still) på Bergnäsbron medan fordonen dundrade förbi. Godkänt - CHECK!

Eget ansvar. Underkänt. Heh, hade jag inte hållit i kopplet hade han hoppat ner från bron..

På de allra flesta promenader vi går på, så får han hoppa upp på snödrivor/-klimpar/-högar eller på och runt trädstammar och stenar. Nu i stan hade vi andra möjligheter såsom parkbänkar, betonggrisar, runt stolpar och över cykelställ. SUPERKUL tyckte vi båda :D Och alla dofter och intryck, gjorde honom jättetrött haha. Well, obviously me too.

Avslutade med linförighet och trots att han var rätt trött så kämpade han på. Lukas med sin pigmentfläck i vänster öga <3

Dagens middagstips (slötips)

När jag har mina sämre dagar så får jag genast problem med min matlust. Däremot är lusten för "slask" desto större och ni vet ju vad som händer när vi blir alldeles för hungriga- jo, vi trycker i oss WAY too much bad things. Och mår ännu sämre. 

Men vad kan man då äta om man inte orkar laga mat? Något som är helt okej trots att det går fort och inte färskt direkt från delidisken? 

Jag har alltid ett torskpaket eller två i frysen. På med smör, citronpeppar och chili flakes; ugnen på typ 200 grader och torsken inlindad i ugnsfolie. Det sköter sig själv och är färdigt på mindre än en halvtimme. Orkar jag inte koka potatis så äter jag knäckebröd till. Eller microångade gröna ärter (mer om det längre ner).

När jag bodde själv hade jag alltid färdiga matlådor i frysen men nu äter min bo-kompis upp dem i rasande fart! Jag hinner oftast inte med, haha. Dock är min intention att alltid ha bra mat lättillgängligt så jag minskar mina ensamma mack-måltider. 

Idag blev det exempelvis fläskfilé från frysen, som jag tidigare skurit i bitar och stekt i smör, soja och grädde med lite salt och svartpeppar. Till detta ångade jag blandade grönsaker i micron. När Tobias kommer hem får han äta ris- jag behöver energi SNABBT och orkade inte vänta på att det skulle koka upp.

Vad är då dessa ångade grönsaker? JO, från Findus. Två påsar, likt micropopcornstuk, i en påsförpackning och det tar 2 minuter för dem att bli härligt varma och krispiga! Ni hittar dem i frysdisken, kostar mellan 10-15 kronor. Vi delar en påsförpackning på två, men jag skulle tro att det "normalt" sett skall gå att dela en MICROpåse på två.

Sedan har jag ALLTID kvarg (naturell samt smaksatt utan tillsatt socker) och grädde hemma, som jag äter tillsammans med musli och/eller flingor. Riktigt bra alternativ om det kniper. Och havregrynsgröt förstås!

Jag har försökt sedan kl 11.

Snart tre timmar i sängen men nu är jag sådär sliten att jag inte blir utvilad och kan ta mig upp.

Vill egentligen inte ångra Lukas & min fina morgonpromenad till stadsbiblioteket t/r, men med facit i hand skulle jag inte ha lurats av min entusiasm och energi utan tagit bussen hem som planerat, istället för att promenera. Men jag blev så himla glad  och energifylld att se Anette genom fönstret till jobbet.

Och så blev det snöskottning när jag kom hem. TUNG, blöt snö- och mycket! Vårfåglarna var chockade. 

Så ja, nu ligger jag här och ångrar vår promenad lik förbannat! HUR kunde jag vara så KORKAD när jag har stallet inbokat idag!? Nog fan vet jag bättre än så!!

(Mamma ringde nyss och sa att de fixat snöskottare till deras gård. Där föll ena stenen från mitt bröst iallafall.)

Att göra någon besviken är bland det jävligaste som finns, och att inte kunna uppfylla det man lovat och tagit på sig att göra- det är än värre. 

Mode, häst eller mitt emellan?

Hästnörd var det, ja..

Jag läser bara hästbloggar just nu. En tid läste jag hundbloggar ffa när Gibson var unghund och jag tränade som mest och en tid läste jag träningsbloggar. Däremellan läste jag "vanliga" vardagsbloggar och det var genom dem jag lärde känna en hel bunt fantastiska tjejer!!! Vi har fortfarande kontakt, dock har Facebook tagit över den rollen av kommunikation. Anyhow, hästbloggar var det..

Sporadiskt läser jag varenda hästblogg jag kommer över- ett skönt eftermiddagshäng framför datorn liksom. Mer frekvent läser jag Tyra Sjöstedts blogg, vilket egentligen inte hade med hästar att göra från början (visste inte att hon håller på med hästar) utan att vi har liknande symtom från utbrändhet. Det var en tröst liksom, att läsa om det. Ganska snabbt förstod jag att hon ju är en KÄND bloggerska! Inom mode, skönhet, teve och nu hästar. Hade aldrig hört hennes namn förrän hon medverkade i intervju med Malou på tv4 men fastnade i hajpen. Ett helt annat liv än mitt eget men ändå att tankar, känslor, erfarenheter är liknande oavsett hur man utagerat sin utbrändhet. 

Och genom den hamnade jag hos Linn Olsson. En ung, lovande(?) dressyrryttare. Vi är födda samma dag med SEXTON år emellan, haha, därför fortsatte jag att läsa hos henne. Dessutom tyckte jag att hon verkade mogen och skriver sin blogg på ett bra sätt. Hon lever också ett helt annat liv och kanske fascinerades jag av det? Dock har hennes ålder trängt igenom och jag är långt ifrån lika fascinerad nu.. men likväl kikar jag in i hennes blogg ibland.

Nu har en hästjournalist, Ulrika Fårhaeus, skrivit en artikel på svt opinion om skönhetshetsen och utseendefixeringen inom hästsporten. Och vilket HALLÅ det blivit hos ovan nämnda bloggare- wahooo! Några tar åt sig, minst sagt.. Jag orkar inte återge den utan ni får läsa om ni är intresserade- det jag vill nämna är att jag håller med henne. I mitt tycke är det inte en bra artikel men budskapet når fram, om än lite spretigt. Jag hade önskat att hon valt EN inriktning på ämne och utvecklat det mer- inte blandat märkesbling och pedofili tillsammans med smalhets och så lite bangbang på Tyra Sjöstedt och Hööks. Men summerat.. javisst har stallmiljön förändrats- liksom samhället i stort! Det går (tyvärr) inte att komma ifrån. Däremot har det alltid funnits grupperingar av "stalltjejer" och ofta har de, i min närhet, baserats på huruvida man har hästintresserade pådrivande föräldrar och/eller god ekonomi och andra förutsättningar än de flesta andra.

Jag är inte tonårsförälder och varken vill eller kan blanda mig in i den diskussionen- men, som med allt annat, har man alltid ett eget ansvar vad man vill eller var man vill vara.

En hästblogg jag verkligen ÄLSKAR är systrarna Elfstrands. Jordnära och hästälskande tjejer, dessutom delar de ödmjukt med sig av tips och visar filmer! Sånt gillar jag :)

Snart 1 år som hästnörd

Jag har ridit ganska många år av mitt liv. Men jag har då fan inte lärt mig nånting? Start, stopp, sadel, träns, rida snett igenom, bläs och typ sånt. Men INGENTING om det starka ledarskap man behöver; ett lugn och en mjukhet men samtidigt styrka. Det förtroende man bör bygga upp med den häst man rider och den ödmjukhet och insikt man måste ha inför att alla hästar är individer med olika förutsättningar. 

Varför red jag egentligen på ridskola? Jag har ALLTID varit mest intresserad av omvårdnaden men den är ju minimal på ridskola. Jo, jag var för feg för någonting annat. Ett år i ett travstall vågade jag mig på tillslut- tillsammans med en driven kompis.

När jag började i stallet jag är i nu (1 april är det ett år- jepp, ett skämt!) så hade jag aldrig satt på benskydd eller täcke, jag hade aldrig hämtat en häst själv från hagen eller blandat mat. Jag hade heller aldrig visiterat en häst efter skador och ABSOLUT inte tagit tempen! (i rumpan, I might add). Mockat hade jag inte gjort sedan jag var femton år och sommarjobbade på LRK. 

Meeen jag gav mig FAN på att fixa det! Jag iakttog, gjorde om-gjorde rätt, trevade mig fram och använde mitt sunda förnuft. Det kommer man långt med, haha. Jag hade kunnat fråga mer- men jag är ju mer en iakttagare. Titta, lära och SEDAN praktisera. Idag frågar jag mycket mer- dels för att jag inte längre bara är intresserad av basic och dels för att prestigen släppt. 

JA, jag är en nybörjare! En amatör som snart firar ett år som inbiten hästnörd. Och SOM jag har lärt mig och SOM det har hjälpt mig upp ur min depression och utbrändhet. Jag har fått bekräftelse på att jag har ett tänk och känsla för hästar (djur) och att ens livserfarenhet är en stor hjälp på vägen till framgång.

Idag var Mr Grey en bidragande orsak till mitt välmående 

Slutligen vill jag tacka och hylla alla FANTASTISKA tjejer i stallet som låter mig smyga omkring i stallet och bry mig om deras hästar. Det har varit - och är - en stor ynnest och glädje för mig.

What's perfect and what's not?

Uff, jag har verkligen glömt hur otroligt härligt det är med ett nystädat hem! Känns liksom "lätt" i luften- förstår ni vad jag menar? Alltså, inte för att det var dålig luft innan haha, men det känns speciellt. 

Och så blir jag på så lugnt och mysigt humör. Times like this minns jag den stora tjusningen i att bo själv och leva det Host Host Host perfekta livet. 

Jag är ingen "good-enough"

Det är sällan stökigt i vårt (mina) hem. Jag gillar att ha ordning och veta var alla saker är. Jepp, för att vara effektiv- absolut! Jag har levt ett kontrollerat, effektivt liv som var tvunget att fungera med minsta motstånd och stress på hemmaplan. 

Däremot är det inte sällan mindre rent än man kan önska. Och om jag har en längre period då jag är sämre- ja, då blir det snabbt kläder, hundprylar och böcker överallt. Och i hallen samlas allt som skall till källaren- hästluktande kläder, urdiskade matlådor, smutskläder, kontorsgrejer, kastruller osv. Det skall tilläggas att vi har en extremt smal hall.

Nu till det jag egentligen skulle skriva! När jag väl dammtorkar och dammsuger så gör jag det sjukt noggrant. Rum för rum; som en flyttstädning. Element, vred, kontakter, soffa, dörrkarmar osv. Så nagellacket flagnar och pekfingernageln smulas till oigenkännlighet.

DÄRFÖR blir det mer sällan att vi (jag) har rent överallt. Jag orkar helt enkelt inte nuförtiden, haha. Mitt "all-or-nothing" driver mig ibland till vansinne men jag ÄR ingen "good-enough". Så är det (tyvärr?) Men fint blir det! Och ni kan lita på att jag ALLTID gör ett föredömligt och bra jobb- dock kanske bara varannan dag ;)

Nu är vilan över- tillbaka till dammtrasan! 

Comfort zone

- hur fan tar man sig ur den?

Den mentala passeras ett par gånger i veckan men den fysiska har inte passerats på bra många månader. Ptja- år!

Jag kan aldrig bli starkare, snabbare eller en bättre ryttare om jag inte UTMANAR min kropp. Skonsamt sliter och drar i den för att nå resultat och allmänt välbefinnande. 

Det blev så SVÅRT för kroppen när jag blev sjuk.. och nu vet jag inte riktigt hur jag skall börja om.

Sköt dig själv

- och skit i andra.

Mitt nya motto.

Jippi, ett litet lager snö!

Trodde inte jag någonsin skulle uppskatta snö igen. Men ett litet lager snö skapade bättre underlag för ridning samt tillstymmelse till plogkant ute i byn. Så idag kunde jag jobba fin häst till svettig häst!

Härligt solig dag men, as usual this winter- blåsigt som tusan.

Vilken adrenalinboooooost!

Hämtade Tobias på jobbet och planen var att vi skulle vidare mot Ormberget och skidspåren. Så blev det inte, haha- Tobias hade inte packat några skidkläder! Så vi åkte hemåt igen men jag var ju som inställd på skidåkning..  så vi åkte till en sjö-is istället (älven/havet är alldeles för blankisig).

SÅ kul det var! Och SÅ mycket bättre på skejt jag blivit!! Under vila, haha. Nä, men.. ridningen har verkligen gjort sitt för bålstyrkan och balansen. Superkul! Fick dessutom för mig att Semla skulle med också, och hon är suveränt duktig. Inte lika snabb och stark som Lukas- men MINST lika motiverad och entusiastisk! :)

Sover istället för att träna

- där har ni svaret ifall ni undrar hur mitt nya träningsliv ser ut ;)

Lulleridning och vardagscykling är det enda som håller mig flytande. Men idag skall jag faktiskt åka skidor! 

Har "prepat" med stor laddning gröt med grädde, tre fikabrödsbitar samt ett stort glas mjölk.

I'm awaiting POWER in the tracks. 

50 shades of sex

Har nyss sett 'Fifty shades of Grey'. Den behöver väl ingen närmare beskrivning antar jag. Karaktärerna i filmen gör inte boken rättvisa men det sexuella var lite mer "normalt" så där föredrar jag filmen.

Ptja. Det är typ det enda jag orkar med efter stallet. Ellerjo- inflyttningsfest hos Niklas igår! Mat och mycket folk men vi stannade bara drygt två timmar. Jag står verkligen helt handfallen på såna där tillställningar nuförtiden. Jag som varit expert på att mingla. Nu gillar jag slutna sällskap i liten skara. Lugnt och kärleksfullt. 

Skvaller och skitsnack

Skvaller och skitsnack förekommer överallt. Och alla både skvallrar och snackar skit- även fast man inte vill erkänna det. Min upplevelse är att vi gör det i olika grad, av olika betydelser och många gånger kanske omedvetet? Vissa är mer impulsiva än andra, en del manipulativa, en del vill vinna någonting själv eller höja sig själv genom att sänka andra. Ja, ni fattar- det finns tusentals olika anledningar.

Fast jag tycker man skall vara jäkligt medveten om vad som är "skadligt" skvaller eller skit-skitsnack. Om jag pratar med någon om en tredje person, så säger jag ingenting om den tredje personen som jag inte skulle kunna säga till denne. OCH jag försöker också att inte säga något om någon eller någonting INNAN jag gjort berörd/-a uppmärksamma på det. Ibland spelar tyvärr känslorna tango med en, och varje gång det händer så blir det så jäkla DÅLIGT. Helst eftersom känslorna tar övertaget när man kanske istället skall ta ett djupt andetag och tänka efter en gång till. Min erfarenhet är att 90% av allt skitsnack startar utifrån missförstånd av något slag- antingen förorsakat av en själv pga. förhastade slutsatser eller för stort ego, ur osäkerhet eller för att man själv mår jäkligt dåligt och försöker projicera det på någon annan. Well, det finns säkert genuint elaka människor också. Dessutom kan snabbt antaganden bli sanningar om man låter dem tumla runt istället för att hugga tag i dem direkt. Där har inte bara sändaren ansvar tycker jag, utan även mottagaren. Det måste gå att kommunicera och framföra frågor, funderingar eller kritik utan att som sändare behöva vara rädd för hur mottagandet blir. Likväl som frågor, funderingar och kritik skall ställas av sändaren med öppenhet och inte infekterat.

Detta jobbade jag mycket med tillsammans med min personal. Nästan dagligen hamnade jag i situationer när jag - eller andra - var inblandade i missförstånd. Ofta räckte det med att jag var med som stöd- eller initierade ett möte, men uppkom allvarligare saker var det naturligtvis mitt ansvar att ta det med berörd i och med arbetsmiljöansvaret eller dylikt, som man har som chef. Efterhand lärde jag mig att parera missförstånd som gällde mig, genom att vara övertydlig. Det tog tid in the making- men jag fick tillbaka det i tusenfalt när jag slapp ha drygt 40 olika personal springandes på kontoret frågandes samma fråga. Att hantera kritik är nog jobbigt som det är ;)

Vi bär på så många olika saker. Du och jag; han och hon där borta. Vi och dem. Alla kan omöjligtvis förstå varandra och vissa är rent URKASSA på att läsa av både stämningar och personer, eller för all del visa och stå för det man tycker och tänker. Men någonstans måste vi börja mötas.

Ingen Pepsi Max på en vecka

Äh. Jäkla skit. Så nästa vecka blir icke-pepsi-vecka. Måste jo måste! göra slut på den flaska jag har hemma över helgen- annars går det inte.

CSNskithelvetesFANochdessatansåterbetalningsFUCKkrav.

Har fått pengar från min sjukförsäkring. Ingen stor summa men tillräckligt för att jag skulle känna mig glad. Men den summan PLUS nästan 10.000 är mitt årsbelopp till CSN så nu ryker all fin kosing dit. Why? Har man inga pengar kan man inte göra av med pengar så det är lika bra att skicka allt överskott till statens jäkla lånebank innan det får gosa på mitt bankkonto.

Tobias tröstar mig med att lånet jag har hos CSN har gett mig den fina utbildning jag har och de dörrar den öppnat. Men jag vet inte jag inte.

Filter över minnescentrat

Vad har egentligen hänt idag? Så sjukt mycket att jag tror något sorts filter lagts över minnescentrat i hjärnan ;)

Skare, bakat, god kaka till frukost, goda bullar till lunch, stallet, veterinären, ännu mer fika, svärmor, försäkringsbolag, brev, skvaller, föräldrarna, hundarna, ica, djurmagazinet, torsk, duscha, biblioteket, åhléns, storm, sol och snart fira med tapas och brietårta.

Om jag kommer ha svårt att somna ikväll och/eller om jag vaknar efter några timmar och DÅ har svårt att somna om - ja, då skall jag inte dricka pepsi max på en vecka.

Blivande veterinär

Not quite. Men idag tog jag bort stygn från operationssår på LL i stallet. Har tagit bort stygn från människa, hund och mig själv  vad jag nu kallas men aldrig häst. Ok, lite varskorpor att peta bort, men hästar har hård och fin hud så det gick bra!

Hennes ägare blev glad och tacksam för hjälpen, men jag var nog den som var mest tillfredsställd :P 

Lindahls kvarg

Jag är superförtjust- speciellt nu när det finns goda smaker utan tillsatt socker yeah.. tyvärr då med sötningsmedel but oh.. Dock är de lite starka för min smak så jag blandar alltid med naturell. 

En nyhet är ekologisk! Mer sånt! En annan nyhet är med nötchokladsmak.. ehm. Den kan jag nästan äta utan grädde, vilket förefaller vara ett gott betyg när det kommer från mig ;)

Oj, råkade sätta in en bild på vanilj haha.. de är så lika!

Luleå kommun

Jag älskar Luleå kommun! Både som medborgare och medarbetare. Jo, jag är faktiskt STOLT över vad vår kommun har att erbjuda.

Skärgård & hav; berg och närhet till fjäll; kullar & betesmark; industri & universitet; nytt & gammalt; sommar, höst, vinter och vår; idrott & kultur, isande snö & febrig asfalt; ljusa sommarnätter av sol och vintergrön himmel av norrsken; framtidstro & visioner; vilja, infrastruktur och historia.

Det är tråkigt att man- framförallt som medarbetare tyvärr, har generellt svårt att se hur utvecklingsbar och generös kommun vi har. Hur mycket det faktiskt satsas på individen! Att gnälla lite och vara missnöjd på sin arbetsgivare "hör väl till" mer eller mindre- men tänk på att Luleå kommun är Norrbottens största arbetsgivare och om du är missnöjd i din lilla krets så stjälper det snarare än hjälper.

Tillsammans är ingenting omöjligt! Jag är allergisk mot åsikter att "det är mammas, chefens, politikernas o.s.v fel" Vi har, alla och envar, ansvar över oss själva och vår inställning. 

Och jag väljer att ÄLSKA Luleå! I min fackliga bana träffade jag oändligt många olika företrädare för olika kommuner and I'll tell you this- vi har det så himla bra här i Luleå. Det finns absolut förbättringsområden och behov av nya fräscha influenser från andra kommuner.. men perfekt är ju booooring. Dessutom kan både missnöje och kritik vara enormt utvecklande om det förs fram på ett vettigt sätt.

Rädd för tankarna när jag blir slutkörd

Min man och jag har bestämt oss för att bli bättre på att tillvarata tid tillsammans. För att nå det är det av yttersta vikt att  p l a n e r a  det är jag bra på och att verkligen  g e n o m f ö r a  vilket Tobias är bra på. Och dessa två egenskaper går väldigt bra och tydligt hand i hand.

I morse steg vi upp tidigt och såg solen gå upp; pratade och myste. Så packade vi skidor, hundar och matsäck och satte oss i bilen strax efter halv åtta. Åkte ut till mitt nya favoritställe söder om stan och tittade på gårdar.. och drömde oss bort.. aaaah. Sedan landade vi hos Anna och jag sadlade T medan Tobias åkte iväg på skidor med Lukas. 

Supersmå öron har han, haha.

T var slö och kändes omotiverad. Det är så förbannat trist att rida ut nu när det blivit asfalt på vägarna (inte skönt med broddar) och skogsvägarna är fortfarande översnöade. Om det inte blir någon radikal förändring till nästa gång jag skall dit, måste jag fråga om alternativ.. Men han är mysig att umgås med, så vi lade ner mycket tid på borsta och gos istället :)

SÅ vackert väder! Alla hundar fick luftas också. Och samtliga går så fantastiskt bra ihop med hästar. Ok, Semla är lite knorrigt skeptisk det är stooooora hundar verkar hon tycka men så länge de ignorerar henne går det bra.

Två av tre myskusar i ett annat filter.

När Tobias & Lukas kom tillbaka satte vi oss mot en vägg och fikade. Varmt och gott med kaffe & smörgås i solen. Days like this gör mig lycklig långt in i själen.

Så jävla orättvist då att jag sedan får ångest för att "det är för bra" och det går såklart ut över de andra.. Lika bra att Tobias jobbat några timmar och jag fått sova. Nu känns det bättre. Det är när jag är trött SLUT som jag inte kan kontrollera min ångest och onda tankar. Det har tagit mig två år att inse det- men nu skall det inte ta två år att bemästra det!

Dagens trea i ytterligare ett annat filter. Vi ser inte lika bleka ut som vi är i verkligheten ;)

Människor jag litar på

Just nu gråter jag av tacksamhet. Stallet, hästarna, människorna där. Och promenaden med S, som stärkte mitt hjärta och ja- jag skall följa mitt hjärta! 

Det finns INGENTING jag inte klarar av, när jag har klarat mig såhär långt. Det är iallafall vad jag försöker stärka mig med. Och med det stöd jag har från min kärlek, så borde ingenting vara omöjligt <3

Down på gång

Nä, nu drar jag till stallet innan jag begraver mig under täcket och blir kvar där hela dagen.

Greetings from Russia

Har varit "ledig" från stallet i helgen. Så igår passade jag på att sova innan femmilen på teve och sedan drog vi till mina föräldrar och käkade tacos. Ja, och tittade på melodifestivalfinalen förstås, där definitivt rätt låt vann!

I morse trotsade Tobias sin morgontrötthet och vi åkte ut på ett skejtpass på isen. GULDFÖRE på skaren efter nattens minusgrader och Lukas var med och fick jobba ordentligt framför skidorna. Första skidpasset för min del, denna säsong, men skidmagistern var nöjd över min teknik som verkar ha satt sig i vila (har inte skejtat sedan våren 2013) ;) Mesta tiden såg jag såklart denna rygg..

Sedan var det bara att svida om till ridkläder. Åkte ut till Anna och red idag hennes andra häst, medan hon själv red T. Fortfarande tråkigt underlag på byavägarna men lite trav fick vi ihop iallafall. Vi var ute nästan två timmar, haha, men vädret var (är!) så ljuvligt och så har vi så mycket att prata om, haha. 

Nu ligger jag nedbäddad i sängen, med alla hundarna runt mig och en halv liter glass i magen. Uuuurkh. Dagen som började så bra..

Under en timme öppnades så många dörrar

Jag har det så himla bra just nu! Och gårdagens otursdag kom att bli min turdag!

Först det rent uppenbara- mina undersköterskebetyg. Att sitta där i förhör intervju mitt emot en lärare och en studievägledare, borde ha gjort mig bajsnödig men jag blev tvärtom upplyft! Under en timme fick jag glänsa- med mina betyg, min arbetslivserfarenhet, mina kunskaper och MIG SJÄLV! För en gångs skull var det totalt bäst att vara jag :) Jag fick sådan bekräftelse, sådan boost och sådant självförtroende att energin resten av dagen var på topp. Förutom att jag tappar en del ord, svamlar och tappar fokus fort.. så kände jag mig under en timme NORMAL.

Jag vet inte hur det låter i era öron- men jag är så förbannat GLAD att det visar sig att jag är undersköterska. Ni kan omöjligt förstå hur många dörrar som öppnas för mig nu! Jag återgår till grunden av min karriär, som startade inom hemtjänsten 1997, men gör det med stort hjärta och utan prestigeförlust. Det är mitt stora intresse för människor och för att vårda- som gjort att jag omgivit mig av dels de utbildningar jag gått men också yrke och fritid. Jag har brunnit och brunnit upp- men nu har jag chans att göra om allt! Och starta det i lugn takt.

Det finns drömmar som nu är lättare att närma sig. Och förhoppningsvis utan att krossa det försvar jag byggt upp kring mig under denna tid jag varit sjukskriven. Börja om. Åh, det smakar gott att skriva det. Börja om med nya erfarenheter.

Pyttesmå åkommor

Jag tycker inte längre fysiska åkommor betyder någonting. För mig alltså. Har jag influensa, luftrörskatarr, vanlig förkylning, bihåleinflammation, ont i huvudet pga. avkastning av häst (ehm), krossad tå pga. häst (ehm), vrålont i ländryggen pga. avkastning av häst (ehm), mensvärk from hell eller andra fysiska besvär.. så kämpar jag på ändå. Dumt kanske i många fall- yes.

Erica har varit hemma med influensa i en vecka och jag har skött om S. Jag gör det SÅ GÄRNA det vet ni! men när jag var sjuk i ovanstående åkommor så gjorde jag det också. Det är ingen annan än jag själv som rår för det - så jag klagar INTE - men jag är så jäkla fascinerad. Är det för att allt annat liksom bleknar i jämförelse med det andra som hänt? Det måste ju vara något sådant. För jag bryr mig fortfarande om du eller du eller du eller du är sjuk- även om det bara är lite hosta. 

I några dagar nu har jag haft djävulsk smärta i min gamla arbetsskada i höger rotatorcuff (involverar nacke, axel, skuldra och dess rörelser). Den slets obarmhärtigt upp när jag cyklade med Lukas på 70-vägen här borta och skulle hålla honom ifrån mig, uppåt, på snökarmen. Fuckfuckfuck. Tobias masserar så allt inte krampar ihop och i övrigt äter jag värktabletter(!), så det överhuvudtaget är möjligt att röra skiten.

I morgon skall jag på bodypump. Jag hatar det men jag är STRÄNGT övertygad om att detta inte hade hänt om jag varit vältränad. Har jag hållit skadan i schack i elva år så skall jag hålla den i schack även fortsättningsvis. Och den behöver blodtillförsel, stärkande intilliggande muskler och egentligen kontinuerlig professionell massage.

This too shall pass.

Min fjärde examen!

Idag besökte jag Luleås Gymnasieby.

Lite lustigt eftersom jag hoppade av gymnasiet 1997 för att jag avskydde det.

Nu älskar jag det! Haha.

Jag har nämligen, på gamla meriter (betyg och arbetslivserfarenhet), blivit undersköterska även på papperet! Tjohooooo!! Det är min fjärde examen (den enda under universitetsnivå, hihi) och jag är så GLAD och STOLT!!!

Firat har vi gjort med räkmackor från favoritfiket Linas och nu ligger jag i sängen med jordens leende :)

Enklare att skilja sig?

Är det enklare att avsluta ett förhållande om man är gifta? För att man då har "lagen" att luta sig emot?

Jag tänker precis tvärtom men Jonny kom med ett intressant inspel om detta. Att mitt är ditt och ditt är mitt osv- är såklart enklare att bena ut som gift i en eventuell separation. Men jag tänker känslomässigt. 

Och känslomässigt både tror och hoppas jag man känner efter lite längre när man tillsammans står inför en kris. Det är ju kärleken som fört en samman och som manifesterats via det ingångna äktenskapet. Man har "lovat" varandra evig trohet och kärlek och om/när man inte längre känner det så skall det inte vara någonting man rycker på axlarna åt. Absolut inte utan att ha vänt på varje sten.

Ja, jag är gift för andra gången och visst- om jag hade haft dagens insikt om mig själv och vad kärlek är 2006.. så hade jag inte gift mig. Men där och då kändes det rätt och jag kan därför inte ångra någonting. Vi hade också bra år tillsammans, P & jag :)

Jag ligger vaken naken

Mäh, äre konstigt då? Ätit-sovit-ätit-sovit ända fram till strax efter fyra. Då borstade jag tänderna. Och klädde på mig. (Pjuhii)

Vi åkte till lilla E som fyllt år. Gav henne två böcker om bondgården, så hon kan börja läsa på lite innan farbror & faster ullis köper sig en bondgård ;) Det var såååå mysigt att träffa henne igen! Idag var det HON som vände min dag.

Och så avslutade jag dagen med att titta på filmen 'Love, Rosie'. En riktig torka-snor-film eftersom jag bölade flera gånger. Inte för att den var sorglig utan ni vet.. heartbreaking in a lovely kind of way. 

Nu har jag typ tömt kylskåpet på allt värdefullt- dags att krypa ihop till en boll och försöka få huvudet lika trött som kroppen. Sleep tight, misses! 

Två existentiella frågor

1. att man, så snabbt, kan gå från superhungrig till jättemätt?
2. hur det är möjligt att en skitdag kan vändas till en helt perfekt dito?

Skojar bara. Detta är såklart väldigt enkla frågor att svara på. Den första till exempel- ja, den svarar sig själv och den andra har lite olika svar men alla svar är kalasbra svar!

Gårdagen började som en riktig skitdag. Jag försökte återigen göra som mina behandlare vill- att jag skall starta dagen utan prestationer. Men det GÅR inte! Jag blir helt galen- känner mig dålig, slö, värdelös. Och så tillåts plötsligt en satans trötthet som jag avskyr! Så nä.. det blir ingenting av det. Obviously är det ok när jag är på andra platser än hemma.. så jag får väl njuta av den känslan då istället. Non-prestations-känslan.

Hursomhelst så raglade jag till stallet efter två. Då hade jag sovit av och till sedan.. ja, sedan natten haha. Morrig och asocial; hoppades att ingen skulle vara i stallet så jag fick vara för mig själv. Promenerade med hundarna först och försökte få liv i kroppen. Ville bara sätta mig i bilen igen och köra hemåt.

Men så hörde jag ett gnäggande och S kom emot mig i hagen. Rufsig av blötsnö och lite sådär lagom brunstig så hon rengjorde min jacka, haha. Hon var mysig och kärleksfull under tiden jag borstade och sadlade. Hon vände min dag!

Och på ridturen hade vi både sällskap och äventyr. Och SOL! Jag åkte alltså hem med lättare sinne, dock fortfarande trött hur nu det är möjligt när jag steg upp strax före två så jag somnade vid åtta och sov hela natten.

Idag kan man säga att the story repeats itself och jag har svårt att förstå hur mycket sömn det kan rymmas i mig.

Vinterpäls på hästar

Jag minns att min sköthäst Madicken (varmblod) var väldigt rufsig och varm när jag red barbacka på vintern. Men som typ 12-åring reflekterade jag aldrig över att hon var mer slät på sommaren - eller att hon fällde hår mer eller mindre när hon borstades? Och ridskolehästarna förändrades varken nämnvärt eller minnesvärt. 

Så nu är jag SJUKT imponerad över hur vanligtvis väldigt korthåriga och släta hästar är så rufs-tufsiga! De ser ju inte ut som att de är araber, halvblod, fullblod, varmblod etc.. utan som ett gäng (stora) kallblodsponnyer från typ Storbritannien? Haha. 

Uppenbarligen så visste jag att hästar anlägger vinterpäls men ändå visste jag det inte. Och har blivit både förvånad och imponerad ;) Men det är klart- hur klarar de sig annars i vilt tillstånd.. hehe.

A meal for champs!

• 2 skedar Lindahls kvarg naturell 
• 3 skedar Lindahls kvarg smaksatt, utan tillsatt socker (jag gillar blåbär samt hallon)
• Ekologiskt musli frukt/nötter så det täcker (mängd beroende på hur hungrig jag är)
• Frebaco kvarn, Frax - chokladsmak (lyx! något jag lagt till mig med på sistone.. hm)
• Norrmejeriers vispgrädde över allt, så det drunknar

Detta står jag mig på LÄNGE. Och då är jag ändå rätt aktiv ;)

Joyful lovely life

Åh, nu känner jag mig helt perfekt! Nöjd liksom. Har varit hemma med familjen på förmiddagen (Tobias tycker att jag alltid är i stallet.. eh.. fattar inte hur han kan tycka det? ;) ) och promenerade sedan till stallet vid lunchtid tillsammans med Lukas. SOL, värme och lydig hund!

Och så har jag varit i stallet ända till typ nyss. Lukas var ensam inomhus när jag var ute och red. Första gången och jag tror det gick jättebra? Han skall ju bli en riktig bondgårdshund så det är bäst han tränar, hehe. S och jag fick sällskap på ridturen. Är inte vrålförtjust i det men ibland är det mysigt och framförallt socialt och trivsamt att bara snacka och skogsmulla :) S var superfin och jag kände mig lite extra kär!

Jahopp, sedan cyklade Lukas & jag hem min cykel från stallet. Det gick OCKSÅ helt suveränt och när vi kom hem, släppte ut Gibson och Semla på gården och busade alla fyra i snön.. ja, då kändes verkligen mitt liv så jäkla underbart! Joyful lovely life. Tack för den känslan <3 Insikten?

Målsättning

Att köra ett hårt träningspass en gång i halvåret kan ju vara en av de mest korkade saker att göra. Därför har jag filurat på en plan. En målsättning. 

I veckan:

• ett pass bodybalance (SÅ skönt och för att riktigt få igenom rörelserna och avkopplingen så bör man gå kontinuerligt)
• ett styrkepass (antingen hemma eller på gymmet; fritt eller gruppträning)
• ett rent och FOKUSERAT konditionspass (cykel, spinning, löpning eller ridning)

Andra chansen

Hemma efter en MYCKET trevlig kväll hos Linnea. En massa äta och uppsvälld mage- men framförallt goa skratt och minnen. Vi barndomstjejer träffas sällan alla samlade. Tyvärr.

Och så andra chansen förstås! Helt onödig tävling, för det blir Måns (min röst mitt dreggel.. frikort.. tantsnusk?) eller Jon Henrik (folkets röst) som vinner nästa lördag. Jepp. Dessutom gick inte Amparo vidare utan HASSE! Men dra mig nånstans..

Kommer Sanna fortsätta magra varje lördag? Då försvinner hon definitivt snart. En får hoppas det upphör när kamerorna slocknar.

Lögardagen

Startade dagen med stallet såklart och nu är jag hos mina föräldrar och lagar mat. Har även duschat. 

I ugnen bakas en kaka till kvällens mello-mys hos Linnea. Jag är trött men det är ju ingen nyhet direkt.

Och så är det världscupsprint på tv4. Rätt skönt med teve ändå..

a potential love

Har lärt känna en tjej som har två hästar. Tre på lösdrift. SÅ fina hästar! Har fått äran att rida T (hästen till vänster på bilden) två gånger och idag var underlaget så bra på sina ställen att vi kunde jobba på lite mer. En herre som gått upp till medelsvår B i dressyr, så han kanske kan lära mig nåt? ;)

Det har varit en helt UNDERBAR pre-vårdag här idag. Och, vad jag sett i både FB- och Instagramflöden, troligtvis i hela landet! Vi kom hem från stugan imorse (startade kl sex) och förutom att ha njutit tillsammans med både T och S, så har jag sovit. Sov helkass inatt. Det blir så när.. ja, jag gjorde pappersarbete igår och slappnade sedan av skallen med snöskottning. Då tycker jag att man borde somna bums- med både trött skalle och trött kropp! Men icket. För mig blir det overload och ingen sömn alls.

Nog om detta. Snart kommer min man hem från jobbet och vi skall äta sushi!

Älskad saknad avslappning

Inte förrän vid tvåtiden igår fick jag liv i mig själv och startade dagen. Somnade ideligen i mitt bokläsande, hehe. Det blev en skön promenad i senvintersolen och sedan bistod jag med liiite hjälp vid snöskottning. Slö tjej- jajamän! Och jag erkänner det 

Idag blev det en något tidigare morgon, haha, och Tobias & Lukas fick sällskap på skidturen till skogs. Jag invigde mina födelsedagspresenter och startade min nya karriär som skiddrottning på tur och inte i längdåkningsspåret. Avslappnande gott för själen! Startade på 20 minusgrader och kom hem till typ minus 8. Solen värmer här i fjällen :D

( parentes )

Har lite parentes i livet just nu. Sååå trött och slut efter helgen men jag vill återigen påpeka att det var VÄRT det.

Vi åkte till stugan igår. Lämnade våren vid kusten och kom till vintern i fjällen. Ovant, haha, hade redan glömt bort känslan av bitande kinder!

Ligger inne och läser tillsammans med Gibson & Semla medan Tobias och Lukas är ute på skidor i skogen.. Skön uppdelning ;)

Pay'n'ride

MINUS. Inte utomhus. Inte på vågen. Men i övrigt.

Ligger i sängen och mår illa. Ont-i-käken-illa.

Det ovan skrevs typ vid 16-tiden men jag somnade :)

Nu sitter jag i källaren och försöker formulera ett brev till en myndighet. Jag har aldrig haft svårt med det svenska språkbruket eller att få fram det jag vill ha sagt- men nu har det krävts två tårtbitar och ett gäng smågodis som fanns kvar från i lördags jojo, jag som skulle bli hälsosam från 36 års ålder för att överhuvudtaget starta datorn. Det är svårt att beskriva vad som tar emot så förbannat! Har i alla fall haft möte med arbetsgivaren idag, vilket var ett bra möte. Och så terapeuten förstås. Haha, nu har hon grävt fram ännu mer ur mina gömmor.. hon är verkligen värd all sin lön ;)

Hursomhelst vill jag skriva att jag haft en helt fantastisk helg! All aktivitet har fullkomligt sugit musten ur mig, men med vetskapen att jag (vi) åker till stugan i morgon det var planerat till idag egentligen men möten kom i vägen gjorde att jag fullföljde allt med bravur. Och jag lovar att ingen såg på mig idag att jag hade behövt någon som stod ovanför mig och styrde mina rörelser.. för hela min kropp kändes som en trasdocka.

Jenny & Z på lördagens pay'n'ride

Steg upp tidigt på lördagsmorgonen och promenerade till stallet. Mockade och grejade med M och när klockan var åtta så åkte Jenny, Angelica & jag mot Piteå med hästtransport och fika. Dressyrtävling! Min första gång och det var både roligt och lärorikt. Och trevligt sällskap.. det underlättar och förstärker.

Tobias fick sedan hämta mig i stallet när vi kom hem. Aoooo. Tremilen där Kalla tog brons!

Sedan somnade jag och var i ett töcken tills melodifestivalen visades på svtplay. Helt ärligt så minns jag inte riktigt vad vi gjorde? Somnade för natten innan sista omröstningen var klar :) 

Och söndag då. Jepp- stallet igen. STORM! Femmilen och svärfar. Trött. Sedan bio tillsammans med Tina & Carina. De gav mig en bioupplevelse i bröllopspresent och igår fick jag alltså användning av den. Vi såg 'Cirkeln'. Första delen i en boktriologi, där jag läst samtliga. Tummen upp!

Nu rustar jag (vi) för stugfärd tidigt i morgon bitti och jag LÄNGTAR efter att få sätta mig djupt ner i bilsätet och slappna av. Men innan dess- myndighetsskrift och packning. Fast jag är rädd att jag istället går och lägger mig och ställer alarmet på 03.00 istället done that before..