I mitt förra förhållande eh hallå! äktenskap.. så planerade jag och lagade mat VARJE DAG. Orkade/hann jag inte så blev det hämtmat. När jag levde själv så lagade jag storkok varje helg för att ha matlådor under veckan.
Men så träffade jag min kille och plötsligt kände jag mig underlägsen! Han gör stekar, ljuva såser, bakar matbröd och gravar kött. Där känns det som mina grytor, gratänger och fikabröd ligger i lä. Jag gör allting fort och så enkelt som möjligt - även matlagning. Om det inte var så att jag gillar bra råvaror, gärna ekologiskt och allra helst även närproducerat, så skulle jag definitivt kunna slänga ner både hel- och halvfabrikat i stekpannan.
När jag var som mest nere på botten så rörde jag varken en kastrull eller bakskål. Knappt en tallrik. Tobias fixade allt! Lagade mat, såg till att jag åt samt planerade framåt. Och där tappade jag helt självförtroendet, även gällande köket.
Det tar tid att bygga upp ett självförtroende. Jag är inte där riktigt än. Svårast är liksom att ta för mig; planera och bestämma. Det går lättare när jag tar det i lugn och ro, gärna överraskar. Och jag vet att det är grymt uppskattat av min kärlek!
Ikväll har jag lagat ett hopkok av norrbottniskt fläskkött på halva priset, norrmejeriets crème fraiche och ekologisk spenat från garant. Jag är grymt nöjd och framförallt glad att ha mat färdigt när Tobias kommer hem från jobbet ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar