Och så utseendet..

Ja! Nu drar vi till med ytan också! 

Om man inte känner sig fräsch inombords- så trivs man inte med sitt utseende heller? Eller kan man det? Eftersom jag inte förser min kropp med rätt bränsle tänk 96 oktan till en bil som körs på 95, jag är inte riiiktigt på dieselnivå.. än! så presterar den inte heller optimalt. Och känslan för mig själv blir överlag något i underkant. Håller ni med?

Det mäktigaste med det hela är att INGEN annan ser någon skillnad på dig!* Visst är det fantastiskt? Problemet är bara att du inte fattar det. Jag kan såklart skriva "jag" istället för "du" men det är viktigt att veta att detta gäller inte bara MIG och mina twisted thoughts- utan väldigt mångas.. Därför borde man ju strunta i den negativa känslan inombords, ställa sig framför en spegel och försöka SE sig själv objektivt. 

Svårt. För att inte säga omöjligt. Eller så kan man göra den här klassikern att intala sig att skönhet kommer inifrån?

Min älskade kärlek åkte hemifrån för en stund sedan. Jag sitter i soffan och tittar på Vinterstudion, lite lätt "bakis" fortfarande och han kommer och ger mig en puss. "-Vad vacker du är" säger han och tittar kärleksfullt på mig. For real alltså!

Jag tar en selfie utan att röra mig ur fläcken och undrar om han satt glasögonen i fickan. Hick, liksom. Det är ofta väldigt fint att vara gift med en människa som verkligen, verkligen kan se mig bortom här och nu.. haha.

* tillägg: jag menar skillnaden rent YTLIGT. Det blir naturligtvis en viss skillnad i hur man rör sig, hur man mår, vad man vågar/vill/orkar osv. när man mår bättre- och som andra naturligtvis kan märka på dig