Det är viktigt att aldrig straffa sig själv. För man gör ju alltid sitt bästa, ur sina egna förutsättningar och från den plats man är i livet. Jag vill tro det i alla fall.
MEN. Jag straffar mig själv hela tiden. För att inte ha gjort det, det eller det. Istället för att HYLLA mig själv, för det jag faktiskt gjort. Och när jag räknar upp det för mig själv, så blir det ofta en hel del. Jag må tro eller tycka jag är overksam.. men vem jämför jag mig med egentligen? Det är SÅ bra för mig att ha denna blogg, så jag tvingas bena ut mina dagar och ibland förvirrade totalt fria från verkligheten tankar.
Idag har jag dock inte gjort ett skit. För jag har inte orkat. Klarade mig dock ifrån punishment till efter två nångång- då blev jag GALEN på mig själv; tyckte att jag varit lat och nonchalant som varken pluggat eller orkat iväg på gymmet imorse, trots att jag var vaken! Och då, mina vänner.. det är då man måste ta till sitt friend card, det som hjälper en att vara snäll mot sig själv.
Mitt friend card idag blev en cykeltur runt Skurholmsfjärden och hem igen via Mjölkuddsbanken. En "broarna runt" fast på andra sidan stan. Med ny ljudbok i öronen. När jag kom hem var jag på gott humör igen och vi lagade middag tillsammans, min kärlek & jag. Det är skönt att jag hittat ways att bryta känslan när den kommer, istället för att överföra den till Tobias och så är sprickan oss emellan ett faktum.. Detsamma gäller det omvända, vi är så sjukt känsliga för varandra!
Enough of that. Missade ord igår och det har fortsatt idag. Det vet vi ju alla vad det betyder. Crap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar